Guldglittret från våra hattar sitter fortfarande kvar i hårbotten, Ullis hesare än igår, Annas våldtäktsmärken på sina armar sitter på sin plats och snart borde nog mitt blåmärke på muttbenet börja synas efter den solklara knäträffen i semifinalen. Guldsmaken sitter också kvar och efter att jag kollat på finalen på nätet idag kom känslan tillbaka. Återigen blev det väldigt mycket känslor och när jag ser mig själv springa och gråta de två sista minuterna på plan av finalen samt då slutsignalen går och "We are the champions" börjar spelas kunde jag inte hålla mig i soffan hemma. Sjukt underbart. 

Nu har jag precis kommit ut ur duschen efter en guld middag med påskmust, mums. Det blev ingen vila från dagens träning eftersom vi har ny match på lördag borta mot Heid (Göteborg) med A-laget. Om vi vinner den och vår sista match mot Skövde hemma kommer vi sluta 2a i serien vilket vore superbra inför kommande slutspel. Jag borde verkligen ha pluggat sjukt mycket idag i och med att jag har bioteknikprov på Onsdag men har faktiskt bara suttit och lallat framför datan, kollat lite matcher från helgen och skrivit en del på labbrapporterna. Får bli att lägga in en annan växel i morgon istället, bra planering, dagen innan provet. High five!